Offentlig konst som upprör

Då och då blåser det upp stormar kring den offentliga konsten. Låt mig vara tydlig: Den offentligt finansierade konsten ska diskuteras. Men den senaste tidens debatter ger mig ont i magen. Vi kan konstatera att det finns skillnader i tycke och smak men också kring konstens syfte. De båda perspektiven som stångas mot varandra är dock inte speciellt konstruktiva. För det är bara genom att ha en bredd i konsten uttryck, innehåll och estetik som vi kan säkerställa att all förhoppningsvis attraheras av något konstverk. Detta kan innebära att man irriterar sig på ett verk som i sin tur är någon annans favorit.

Ett annat perspektiv som är viktigt att ha med sig är att alla konstverk inte är menade att vara bildsköna. Vissa verk har som sin högsta uppgift att ifrågasätta, irritera och utmana idéer om skönhet och få oss som betraktare att stanna upp och reflektera när vi kryssar mellan butiker och ärenden.

Historiskt sett så vet vi att det är vanligare att vindarna vänder efter ett tag. Några av de mest omtyckta offentliga konstverken i Halmstad idag, var de som det stormades mest kring under sin tid. Jag tror knappast att någon kan tänka på Halmstads offentliga konst utan att nämna Carl Milles Europa och Tjuren (1926) eller Picassos Kvinnohuvud (1971).

Men ni kan tänka er vilken uppståndelse det blev när Halmstadborna fick syn på nakna figurer framför St. Nikolaikyrkan? Och tänk er den förfäran som stadens bönder uttryckte eftersom tjuren inte var anatomiskt korrekt. Men idag är det svårt att tänka sig Stora Torg utan den. Det blev inte minst tydligt förra året när skulpturgruppen renoverades och täcktes av ett stort tält i flera månader. Halmstadborna ville ha tillbaka sin vattensprutande saga!

Kritiken som vädrades kring installationen av Picassos Kvinnohuvud påminde om Europa och Tjurens. Vissa ansåg att skulpturen var ful, att det inte gick att förstå vad verket föreställde. Och vissa menade dessutom att skulpturen utgjorde ett hot mot den vackra parken, som riskerade att förfulas. Idag är vi så stolta över att ha ett 15 meter högt konstverk som skapats av världens mest kända konstnär att vi döpt om Figaroparken till Picassoparken efter skulpturen.

carolina_falkholt_sondrumsskolan

Det berömda “fitt-skåpet” på Söndrumsskolan väckte debatt.

Ett betydligt senare exempel på en infekterad konstdebatt rörde en detalj ur ett graffitiverk på högstadieskolan i Söndrum. Det var Carolina Falkholt som hade sprayat ett kvinnligt könsorgan på ett av elevernas skåp. Det skrevs in mängder av arga insändare som också dem lyfte frågor om huruvida verket var vackert, hade en lämplig placering och om skolbarnen skulle förstå vad de egentligen tittade på. Det har inte gått tillräckligt lång tid ännu för att dra några slutsatser kring debatten, men hittills så har Falkholts målning omhuldats och försvarats av både elever och lärare på skolan.

Jag vill tro att debatter och kontroverser är genuint bra och nyttigt för konsten. Det tvingar folk att fundera över saker som att smak är individuellt och vad offentlig konst egentligen är till för. Men det förutsätter också att diskussionerna både är sakliga och respektfulla. För alla har rätt till sin åsikt och sin egen smak.

// Rebecca Nordström, Guide

Advertisements
This entry was posted in konstnärlig gestaltning, offentlig konst, Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s