Miljonprogrammet och nya rosa sockervaddsdrömmar.

Vallås är en stadsdel i Halmstad som byggdes upp under 70-talet som en del av miljonprogrammets bostadspolitik. Oftast förknippas detta gigantiska välfärdsprojekt med höghus, men faktum var att nästan 2/3-delar av bostäderna som uppfördes under programmets 10-årstid utgjordes av låga flerbostadsområden och småhus. Precis som på Vallås.

Det är idag en stadsdel som bär på, åtminstone arkitektoniska, spår efter dåtidens starka vision om det självförsörjande närsamhället med skola och omsorg inpå knuten och ett levande centrum med bibliotek, affärer, liv och rörelse. Nu nära ett halvt sekel senare står Halmstads största bostadsområde inför en mängd utmaningar men också fantastiska möjligheter. Framtidens Vallås måste laddas om med nya drömmar och visioner.

Vi på Konstenheten, i samarbete med HFAB, lät Halmstadkonstnären och arkitekten Robert Hais göra en workshop tillsammans med barn boende på Vallås i slutet av augusti. De fick, med konstnärens support, fritt bygga modeller av sina drömmar om Vallås.

Det blev ett 30-tal konstverk till slut gjorda av barn mellan 2-13 år. Ett 30-tal konstverk som vart och ett gestaltar något stort och betydelsefullt i all sin enkelhet och litenhet. Ett av barnen byggde ett träd i rosa sockervadd och efterfrågade ett mjukare och varmare Vallås. I framtidens dröm-Vallås finns också ett museum (ja, varför inte?), fiskerestauranger, åtskilliga swimmingpooler, kreativa lek- och idrottsplatser samt inte minst en skulptur som heter duga. Den sistnämnda ska vara minst 10 meter hög – i alla fall enligt upphovsmannen som  heter Leo och är 11 år.  Han ska förövrigt bli skulptör när han blir stor säger han. Det är en lekskulptur men också ett landmärke och en symbol över ett framtida Vallås.

Just nu byggs utställningen i HFABs foajé. Invigning den 22 november. I förgrunden ses Leos lekskulptur.

Just nu byggs utställningen i HFABs foajé. Invigning den 22 november. I förgrunden syns Leos fina lekskulptur.

Nu är det bara upp till oss vuxna att  lyssna noga och ödmjukt fånga upp vad som förmedlas. Och i bästa fall göra realitet av det. Jag kan inte låta bli att reflektera över vilka kreativa processer konstnärer  har yrkeskompetens att sätta igång och vilket viktigt verktyg konsten och det konstnärliga uttrycket är för samhällsplanering och i dess vidare bemärkelse demokrati och inflytande.

Om ni är nyfikna på drömmarna så ställs de ut i HFAB:s foajé med start den 22 november kl. 11. Självklart bjuds det då på rosa sockervadd. Och det sägs dessutom att det vankas en stor överraskning. Med betoning på stor.

/Karolina Peterson, chef Konstenheten

This entry was posted in kulturpolitik and tagged , , , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a comment