Nya berättelser om Halmstadgruppen

Just nu är Mjellby Konstmuseum mer eller mindre invanderat av feministiskt fotografi. Det är en mycket omfattande utställning med nära 340 verk, vilket har gjort att Halmstadgruppen har fått maka på sig rejält.

Rent fysiskt i alla fall. Vi har nämligen plockat ner många av gruppens klassiska oljemålningar och i ett mindre rum hänger nu istället en mängd teckningar och annat material, varav mycket aldrig tidigare visats.

Och det är nu det sker. När den ”stora berättelsen” med de representativa verken plockas ner händer det något märkligt. I den lilla utställningen växer historien om gruppen – breddar den, låter den smalna av en stund, tar underbara små omvägar, dyker ner i det personliga och ibland okända och landar slutligen i en känsla av förundran och rikedom.

Stellan Mörner var i Paris redan 1924. Men att bli konstnär var inte ett självklart val.

Stellan Mörner var i Paris redan 1924. Men att bli konstnär var inte ett självklart val.

Vi får möta några tidiga teckningar från Stellans Mörner gjorda i Paris. De viskar om kvalet mellan att följa familjens akademiska tradition och bli konsthistoriker eller följa sitt hjärtas röst att bli konstnär. En liten bild av Waldemar Lorentzon – redan gjord 1922 i Halmstad- vittnar om en teknisk skicklighet och en medvetenhet om ”tidens konstuttryck” långt före studietiden i Paris. En hel serie bilder visar skickliga karikatyrer, bl. a av Esaias Thorén som också berättar om inbördes relationer och möjligtvis konflikter – och inte minst – en bedårande hyllning till mamma Anna.

Födelsedagshyllning till mamma från Esaias Thorén

Födelsedagshyllning till mamma från Esaias Thorén

De tidiga reklamteckningarna – med allt från rakhyvlar till hotellfasader – talar också om för oss med en nästan smärtsam tydlighet om problematiken att försörja sig som ung konstnär. En skiss till en teaterkostym leder vidare till Stellan Mörners, delvis okända men djupa engagemang inom teatern – och vidare till litteraturen!  En annan bild av Mörner, en surrealistisk teckning i färg, är sensationellt nog daterad 1928 – egentligen flera år innan surrealismen når Halmstadgruppen enligt den ”stora berättelsen”.

Och så fortsätter det.  De till synes oansenliga och lite tysta bilderna bildar en rännil som tillsammans bildar en bred flod av olika spår och nedslag i Halmstadgruppens historia. De påminner oss om att historien är i ett slags ständigt vardande, en process mer än ett facit och ett absolut.  Varje liten bild utgör ett spännande historiskt incitament – ibland måste man bara plocka bort de där andra som ropar högst för att höra de andra.

Reklamjobb på 20-talet. "Stort steg framåt - utan taggar"  Irritationfri, lättglidande, hygienisk.

Reklamjobb på 20-talet. “Stort steg framåt – utan taggar” Irritationfri, lättglidande, hygienisk.

/Karolina

karolina.peterson@halmstad.se

Advertisements
This entry was posted in Halmstadgruppen, Uncategorized and tagged , , , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s